Goddagens!
Gick mycket bättre idag på jobbet än vad det gjorde igår :) Kanske lärde mig något av att göra fel helt enkelt. Skulle kunna säga att det nästan gick perfekt, men man vågar väl knappast utmana ödet så, eller hur?
Men perfekt gick det allt!
Så ska det vara efter gårdagen, fy fan vad det mesta gick fel då. Hamnade på fel våning med trucken och fastnade i ett utrymme och kom ingen vart. Det slutade med att jag lite panikslaget fick lyfta truckfan rätt för att kunna komma ut. Men det gick!
Jobb blir det imorgon också, sen får vi se hur veckan blir.
Hoppas på mycket jobb så plånboken blir fet.
WIHÖÖW!

Hej!

Tänk vad lite musik kan göra ändå.
Kände att det var dags att städa lite så under den senaste timmen har Roky Ericksons stämma fyllt hemmets alla vrår och överröstat det inte lika mysiga ljudet ifrån Herr Dammsugare. Genast blir en så fruktansvärt trist syssla som städning mycket trevligare! Tack Roky.

Dagens schema består egentligen av lite halvflyktiga mäh-saker som egentligen inte måste göras men kanske hade vart skönt att få undanstökat. Även lite uppskjutna nervösgivande saker bör redas upp innan intervjun imorgon.
Fan, kan ju vara värt att nämna; det blir kanske timanställning på posten den senaste framtiden om jag sköter mina kort rätt imorgon. Någon gång borde det ju vara min tur att få lite mer fasta jobb än vad tillvaron hittills gett mig. Man kan ju inte göra annat än att hoppas och fortsätta försöka, eller hur?
Plånboken känns lite tyngre nu iallafall efter en långsamt men ändå stadigt rullande ekonomi! Fan om det tar stopp för det är gött med pengar xD
Gött, gött, gött, gött, gött.

Min tå gör ont.

Denna dag, söndagen den 29:e augusti, har jag kommit fram till, nej bestämt, att i mitt nästa liv (om det blir något sådant) så ska jag tamejfan bli två decimeter högre och inte höjdrädd så jag kan bli pilot. Det är en frän hobby!
Säve flygfält var överfullt av folk idag, med den lilla anledningen att flygplan a la stridssort flög uppvisningar i det luriga vädret. Som tur var kom det bara en skur under dom 6 timmarna vi var där, och just då befann sig iallafall jag och Mita i en hangar så det slapp vi allt undan. Sån tur man kan ha!
Efter skuren sprack det upp fint med sol som värmde på ryggen och strålade asfalten torr och varm så man kunde sitta där när benen började dö lite. Som Mita sa: "Idag har vi gått många mil!"
Sen sa han även "Kommer tåget?" när han fått en knuff av mig för att jag skymtat pappa en bit bort som skulle hämta oss med bil. Han blir lite borta i skallen när han skriver sms, den grabben.

Höjdpunkten var trots alla dessa flygplan inte när jag fick det Schweiziska flygplansteamets autografer, utan faktiskt när vi sprang på Christina Lindberg som råkar vara mycket coolare än alla flygplansnissar i världen. Så henne fick vi hälsat på (andra gången för mig. Höhö), och det var höjdpunkten på denna mysiga söndag!

Snart blir det film och kanske något gott till om jag lyckas charma Mita.
Vi hörs!

Tata

Dömer du någon, har du dömt dig själv.
Det stämde fint på mig, det.